Skogens Konung
Ikväll när jag var ute och sprang kände jag mig plötsligt iakttagen, och vem stod inte och glodde på mig mitt i skogen om inte självaste Skogens Konung? Det kändes stort, det kändes mäktigt, jag kände att "shit, nu vänder jag och springer hem". Men när han med grövsta byggarbetarerösten säger "howdydoodely cowgirl" tänkte jag sarkastiskt: "Slösa inte mer tid på mig herr Snok för jag har en ny bro". Så nu är vi polers istället, jag och älgen. Han heter förresten Massimiliano för han har italienskt påbrå och en sällsynt klövåkomma men är en ständig optimist och skrattar som en häst gnäggar.
Smågrodor
idag när jag var ute och gick var jag inte ensam på skogsvägen för jag hade hunden med, men förutom henne hoppade hundratals små minigrodor på vägen. Här måste jag bara göra ett litet förtydligande för den noggranne: Jag och hunden Tassa hoppade inte som kanske lite luddigt kunde feltolkas ovan, vi spatserade som stolta konor längs grusvägen. Förbryllade sa vi till varandra:
- Så många söta grodor, men vart är mamma groda och pappa groda?
Det visste varken jag eller Tassa svaret på så vi gick vidare. Mitt i den studsande och hoppande gulligheten gömde sig dock den horribla morbiditeten då det mitt bland små hoppande grodor låg små.......- varning för känsliga läsare - icke längre levande grodlik. I och för sig brukar grodlik aldrig vara levande, men innan de vart grodlik var de föHOPPningsvis levande. Men nu var de döda. Både jag och Tassa må vara bevingade änglar men vi tar dock i mark för varje steg vi tar och att undvika att lämna ett radband av nya grodlik efter oss var omöjligt eftersom det framför oss kryllade om hoppande smågrodor. Det här är faktiskt inget unikt för idag, att jag råkade krossa oskyldiga djur under mina fötter på min i övrigt undersköna skogspromenad (i utsökt sällskap) utan det är faktiskt så att vi ALLA dödar HUNDRATALS med små djur i VARJE STEG vi tar. Sånt måste svida för varje inbiten vegan. Och vart vill jag komma med det här då? För att slippa vara ärlig och tala om att jag har ingen som helst aning så kan vi väl bara säga att adamsäpplet bör man inte bita i. Och så råkade de där hundratals små djuren vara i storlek av smågrodor i dag (pyttesmå, som en nagel)
Amor
Den där lille killen Amor, måste man muta honom eller? Jag fattar inte vad jag har gjort honom, han är förbannat bra på att bara knipa ihop ögonen och inte titta när jag kommer eller så skjuter han stora stim av pilar som bara svischar förbi huvudet på mig och vad det nu betyder orkar jag inte bry mig om längre. Jag ska prova att ge honom ett armborst istället, lite rejälare grejer än en båge som han säkert har böjt ihop själv av lite säljträd. Amor är förresten en kerub, keruber är barn och borde egentligen inte få hållas med skjutvapen, jag kanske kan muta honom med en vattenpistol? Fast då ska han väl ha en vattenpipa också. Nä, det här tål att tänkas på. Kläder är ju inte att tänka på för snubben är ju nudist. Kanske är det svårt att hitta på den ultimata mutan åt Amor, jag tror jag skiter i Amor och satsar på att fjäska in mig hos en god fe som kan vifta med sitt trollspö. Då hoppas jag att hon ger mig Amor a Roma,
snoken är bitter
Precis hemkommen med känslan av att vara precis nylandad! Innan jag pös till jobbet i morse fick jag ett samtal av vår numera välkända snok som väste: Kom hit sen! Laglydig och underkuvande som jag är masade jag mig dit och knackade på vid femsnåret. Kul skämt! tänkte jag när fegsnöret inte öppnade och kunde inte låta bli att känna på handtaget som visade sig vara öppet, så jag klev in med långa, smidiga steg. Med näsan i vädret kunde jag inte undgå lukten av rök som stack i mina näsborrar. Jag stegade iväg mot salongen där jag möttes av en rökridå. Efter ett par minuter då den värsta hostattacken lagt sig och ögonen börjat vänja sig skymtade jag snokfan i dimman. Slappt satt han nedschasad på ryggen gungandes i sin engelska skinnstol med en bredhättad hatt lätt framskjuten. I vänster mungipa hängde en cigarr av kubanskt märke. Ur skrapiga högtalare hördes inte helt ostrukturerade jazztoner och i hans högra hand dinglade ett glas med päronkonjak. Utan att vända sig mot mig sa han: Jag är en bitter. För att inte trampa i klaveret frågade jag på ren svenska: Varför? För att göra en kort historia lite längre utan att för den sakens skull gå till överdrift nöjer jag mig att kort berätta att snokens bitterhet grundade sig i att han tidigare samma dag, försjunken i djupa tankar, av misstag ringlat in bland brännässlor. Detta var ju som vi alla vet allt annat men skönt. Herr Snok ringlade i hemmåt i riktning mot förbandslådan. Väl framme letade han febrilt efter Salubrinflaskan som till hans förtret visade sig vara tomt ("man tager vad man haver" sa samme snok en gång på villan och fyllan). Så nu sitter han alltså med kliande brännskador över hela kroppen bitter över att han på grund av sitt öde fick ställa in vad jag på ryktesvägen hört var en kanske inte alltför oskyldig kväll ute i Furuvik men vad han själv kallar för "Inget".
Under päronkonjakens grepp har vår vän hur som helst lyckats fatta några, som eventuellt skulle kunna bli gynnsamma, beslut. Efter att ha åmat och kråmat sig över sitt brännöde lös han plötsligt upp och sa: Det man inte dör av gör en starkare! Jag ska ge mig ut on travelling foot i höst. Sedan slog han av jazzen och stämde upp i sång:
Känner du lille balle Kalle kåbra?
Lång som en sladd, med sin gulle, gulle gadd
Ständigt på hugget, ute på vift
Med tungan spelande, kluven
Trugande, delande med sig av sitt goda gift
Bugande brillor på huvet.
Jag tänkte att nu är det tid för mig att gå hem. Efter återupprepade försök att kontakta en i sång förlorad snok gav jag upp och tassade ut.
Herr Snok kommer på besök
Det ställdes inför ett mycket speciellt möte för två dagar sen. Jag tänkte att det var dags att walk the dog såg jag beslutade mig för att ta med Lilleman till brevlådan och sen hem igen. På hemvägen krusa han, alltså lilleman, runt i gräset och skulle typ göra nr 2. Själv låtsades jag som att det regnade och tittade generat bort men kunde inte låta bli att tänka att det är konstigt att jag aldrig varit med om att någon av hundarna någonsin har klivit på en orm när de har uträttat sina behov (det här är faktiskt en del i berättelsen som är jättesann). Hur som helst, Lilleman gjorde det han skulle och jag hann precis sluta tänka det jag just tänkte när jag råkade snegla åt sidan och fick syn på Mr Snok. Förutom att vara stor som en anakonda var han slug som en räv men framförallt var han HUNGRIG SOM EN VARG!!!! Jag tänkte "hur gör man för att kombinera 'det långa benet före' och 'lägga benen på ryggen' och DESSUTOM ha vänsterbena? Ja, det blev för mycket för mig att förstå samtidigt så när jag hörde ett väldigt myndigt:
- Höpp, höpp, höpp! Stopp där unga dam! Har fröken blivit alltför förnäm för att ens utfärda ett alldagligt *goddag* till en numera inte alltför snärtig herre som mig?
Lite snopen och förvånad, men framförallt ärad, vände jag mig hurtigt om och sa:
- Åh nej, ni misstar er! Det var inte alls min mening att verka ignorant! Jag gick endast lätt försjunken i djupare tankar (om inte ringlande formulerat, så säg!) så jag missade er! Goddag herr Snok, så stilig ni är i er hatt!
-Stilig må hända, men inte någonsin tidigare så torr i halsen.
Här förstod varjefall inte jag hur snubben kunde påstå sig vara torr i halsen när tungan samtidig åkte ut och in likt ett gummiband i någon slags evighetspendel. Eftersom jag inte är född helt tokig i huvet förstod jag att herr Snok är sugen på öl och lite härlig SKA-musik hemma hos mig så jag passade på att skaffa en grisknorr. Alltså:
- Har Herr Snokish planer för morgondagen? Om inte hälsar jag er välkommen till min träveranda att bland mygg och fä inbälja iskall öl inörandes softishaste SKAn i sommarnatten?
Ja, han kunde bildligt sagt inte slingra sig ur detta förslag utan fick helt enkelt tacka och bocka (fast inte som vi sedvanliga människor gör, utan i sidled).
Det största dilemmat stod dock jag själv inför. I och med denna överenskommelse insåg jag själv att jag satt min sista potatis. Vad uppskattar Herr Snok för öl? Är han lite layback och öppen för allt så det till och med funkar med amerikansk öl som budweiser eller föredrar han mer hardcore? Vi snackar alltså irländsk Guinness? Ja, snokar med rödrosiga kinder kan väl inte vara annat än sååååå charmigt? Så kom jag hastigt och lustigt att tänka på den i forna tider så trevliga ölprovningen ihop med min kära vän Elin. Misstar jag mig inte fullkomligt så har jag läst någonstans i någon avlägsen och numera inte längre existerande bilaga till en nedlagd tidning att snokar i anakondastorlek aldrig någonsin kan titulera sig bojkottare i något som helst sammanhang. Jag tänkte alltså först ölprovning igen MEN. I och med detta tänkte jag att min så ståtlige och dessutom unge Herr Snok inte ska behöva slösa tid på pissljummen öl utan passar på att bjuda in honom på lite Brunello och en härlig ostbricka. För jag har hört att snokar gillar sånt.
Han är lite för blyg för att erkänna men Herr Snok är en finsmakare. That's why he likes me ;) Nä ja skojja, kunde inte låta bli att avsluta inlägget med fetingskämtet haha :P
Fotboll och Midsommar
Jaha, då fick vi slänga emtiteln i soptunnan då. Nog sagt om det! Bara att blicka fram mot Midsommar då trots oinödiga förluster! Midsommar får stå som bevis på att livet inte kretsar runt fotboll utan runt stången! Tjipp och hej =)
Luca Toni, Il più sfigato stasera
Ingen som såg matchen mellan Italien och Frankrike kan väl ha undgått Luca Tonis envisa och helhjärtade försök att skjuta mål, vad som, för hans del, visade vara rent slöseri på energi. Det riktigt syntes hur frustrationen pös ur både öron och näsa på honom efter varje försök och ögonen spärrades upp till den öppnaste bredd någonsin skådat till han efter sista försöket själv inte kunde annat än skratta själv haha. Mitt i matchen kunde jag inte låta bli att leka med döden och smsade en kompis i Rom för vilken fotboll är inget annat än helig och tas på blodigaste allvar, över vilken vi icke under någon som helst omständighet skola göra oss lustiga över! Med avståndet som både skydd och triggare vågade jag kaxigt fråga varför Luca Toni alltid siktar åt vänster? Jag fick, tro det eller ej, det mycket oväntade svaret att Toni måste vara lite småvrickad! Trots en småvrickad Luca Toni med viss felprioritering av krafterna lyckades Italien än dock lira till sig en plats i semifinal. E vai!
Bara så att ni vet så....
...har jag fått blåsor, min kusin säger att det är ett virus för hennes man hade samma åkomma förra veckan. Min slutsats av det hela är att jag tycker det är onödigt med både blåsor och virus.
....regnar det i Gävle vilket betyder att det är blött ute.
.......har min hund gått in i en period då han satsar stenhårt på att vara i vägen. Han kliver på mina fötter, springer med huvet före in i min bakdel och kutar före mig i trappen. Han är jobbig.
....är mixad banan med apelsinjuice ett återkommande inslag på mitt frukostbord varje sommar. Så även denna.
......måste livet på landet hottas upp lite med en tur till stan. Så blev det idag. En bra sådan. Jag känner mig nöjd.
......kan stora bekymmer verka små i jämförelse med ännu större bekymmer.
....är en stor näsa något fint i Kina. "vilken stor näsa du har!" skall uppfattas som en komplimang, inte en pik.
.....har jag fantasitorka.
....regnar det i Gävle vilket betyder att det är blött ute.
.......har min hund gått in i en period då han satsar stenhårt på att vara i vägen. Han kliver på mina fötter, springer med huvet före in i min bakdel och kutar före mig i trappen. Han är jobbig.
....är mixad banan med apelsinjuice ett återkommande inslag på mitt frukostbord varje sommar. Så även denna.
......måste livet på landet hottas upp lite med en tur till stan. Så blev det idag. En bra sådan. Jag känner mig nöjd.
......kan stora bekymmer verka små i jämförelse med ännu större bekymmer.
....är en stor näsa något fint i Kina. "vilken stor näsa du har!" skall uppfattas som en komplimang, inte en pik.
.....har jag fantasitorka.
Adoro Roma!!
Åh nej, jag fick plötsligt en sån där snuskig längtan efter att få vara i Rom. Det är en så konstig känsla, en längtan jag inte upplever över andra saker/platser/människor. Och när jag börjar längta så här skulle jag verkligen bara kunna packa väskan och åka ner och bara skita i allt här. Rom är min plats på jorden. Och Trödje haha =)
Det var inte ett sånt här inlägg jag tänkt mig men inspirationen försvann helt och hållet. Måste drömma lite om mitt älskade ROMA nu.
Dionysos hälsar på
Idag har tydligen Dionysos ägnat mig en tanke eftersom min mamma bjuder på vin, vitt vin. Jag föredrar ju rött vin men mammsen hade prickat mitt i prick och köpt vin på min favvo vitvinsdruva!!! Bianco di custoza. Jammi jammi jammi. Och det är sommar och det är varmt. Då passade det bra tycker jag =) Eller ja, så överdrivet varmt är det väl inte men jag måste erkänna att jag föredrar Dionysos framför saunaguden. Det är varjefall en kille man kan lita på i alla väder, med eller utan kläder - till och med såna gjorda i läder. Ja...............I Dionysos grepp framstår vi alla som dårar.
Je t'aime Dionysos. Öööh, stavar man så?? Ok, jag kan inte franska trots benhård närvaro på Bennos lektioner hahha. Italienska är finare. Dionysos, ti amo. Eller ännu vackrare: Dionysos, ti voglio bene! Synd att jag inte kan det på grekiska.
Håll i er nu:
S'agapo Dionysos! Grekiska, jag gillar snabba språkkurser à la Google.com S'agapo Google.
S'agapo.
Perspektiv
Ibland befinner man sig mitt i verkligheten som bara rullar på i en evighetsbana och det man upplever känns bara så rätt. Så går tiden och man kommer på sig själv med att nagla fast sig vid dumma, onödiga vanor och människor som det inte egentligen är något fel på men man försinkar andra människor för att umgås med dessa andra bekantskaper..... Sen så går tiden ytterligare och av någon anledning får man perspektiv på tillvaron och plötsligt går en del ljus upp.... Det är så lätt att fastna i vanor och evighetsmönster som sen är supersvåra att ta sig ur. Det är lätt att kritisera andra och glömma bort att rannsaka sig själv. Ibland kan det verkligen behövas, för att plocka bort allt dumt och onödigt som man slösar bort tid och tankar på och framförallt för att må bättre! Det är så himla skönt att vara hemma hos mamma och pappa nu. Usch, det var så himla jobbigt sista tiden i Karlstad och de sista veckorna blev jag så otroligt medveten om vad jag inte borde göra och vilka jag inte borde haka upp mig på för att må bra men ändå fortsatte jag på samma sätt ända till i lördags när jag satte mig på tåget hem. Det var en helomvändning, ett jäkla lappkast att komma hem hit och bara SLIPPA allt och alla som jag inte vill vara med om just nu. Perspektiv och avstånd har gjort att jag på riktigt har insett och verklighetgjort vad som sakta gick upp för mig de sista veckorna. Förhoppningsvis tar jag med mig det i bakhuvudet.
Fy och usch. Det här blev så svårt att formulera att det inte går att få ord på det. Skit samma.
Zlatan
Jag tycker att Zlatan var ball som entrade planen, gjorde vad han skulle för att sedan bara dra. Jag tycker han är grym.
Min lille Zlatan är också grym. Fast han brukar inte kicka boll.
Carin the surfer
Nu är jag på hemmaplan igen, tillbaka i gamla hederliga Trödje. Igår hade jag och Elin heldag ihop och passade på att vindsurfa. Jag har aldrig gjort det förr men det var kul som tusan. Dessutom var jag ju snygg i våtdräkt ;) Ruskigt kul och ruskig utmattande var det, efteråt var jag tvungen att bara lägga mig på klipporna och ta igen mig hahaha och äta vår oslagbart mumsiga picknick. Vi hann dessutom med lite volleyboll igår fast det är jag ju inge bra på så jag blev lite uttråkad, det var roligare att vara surfare, jag kände mig mycket ballare då. Hur som helst så tycker jag att Trödje is the place to be, it's the shit. Därför ska jag snart omsider bjuda in till grillfest på min altan wehee =) Hoppas det kommer lite surfare då. Det kommer bli mer surfing den här sommarn! Den som inte har provat måste absolut testa!
En bra sommar har startat
Vilken underbar dag! Idag var jag och några kompisar på Skutberget igen och vi hittade en liten strand som vi hade för oss själva hela dagen, det var så mysigt så jag slumrade till flera gånger hahaha. Jag är brun nu =) Som en riktig kanelstång haha. Ikväll är det tömning på RumpanBar vårt studentplace, ska bli kul. Sen får vi väl se vart man tar vägen. Och b-uppsatsen är klar!!! (tack gode Gud!) Och i helgen åker jag hem till mor och far och min bästaste bästa Elin kommer också hem i helgen!! Jag är så lycklig så jag är helt uppe i det blå. Kan det bli en bättre start på sommaren? Nää!
Hela vintern har jag tänkt att det skulle vara ballt att skriva en bok och det ska jag faktiskt göra i sommar. Den kanske inte blir bra, den kanske inte blir bra, den kanske inte blir tryckt men det skulle vara förbannat kul att försöka. Möjligtvis lessnar jag efter ett tag men jag måste prova på hur det är, jag har en liten ide som skulle vara kul att skriva ner och dela med sig av =) Ja vi får väl se.
Den här sommaren ska bli den bästa sommaren i mannaminne!!!! Jag har så mycket ideer och känner mig jätteivrig att sätta igång med allt.
bada med sjöodjur
Igår vart det bada av för min del. Jag var på skutberget med två kompisar, eller vi brukar hänga ihop, eller vi finner varandra så intressanta så vi tycker vi kan träffas då och då och göra viktiga saker tillsammans. Typ bada och åka till Sunne. Närå, jag var faktiskt där med två kära kursare och vänner och jag plumsa i plurret ganska snart efter ankomst. Bada är inte min grej men igår var det riktigt skönt. Bada i Vänern, det gick inte av för hackor det trots att jag fick sniglar mellan tårna och slog i fötterna i djupets dolda klippor. Jag fick dessutom närkontakt med Värnens sjöodjur för han la svansen runt mina lår när jag låg i vattnet men jag sa inget till de andra för de är så hariga. Jag tutade bara i odjuret att det växer godisalger på andra sidan sjön och på så sätt var jag av med honom. Synd att jag var tvungen att göra honom besviken bara. Imorgon ska jag cykla dit igen och på torsdag blir det båttur till hammarö med girlsen. Grymt sa grisen.
Mindre dålig söndag
wohoooo. idag är det första söndag sen urminnes tider som inte känts mörk, grå, ensam och fruktansvärt långtråkig. Lite långtråkigt måste jag erkänna att den har varit men inte fruktansvärt långtråkig. Eftersom jag kom hem ganska tidigt igår kväll kutade jag ner i källaren och bytte min tvättid på kvällen till första passet så jag var uppe med tuppen och tvättade, sen blev det styrketräning, fika hos kusinen för att sedan slänga sig handlös i solen efter kanalen. Jag har ju varken uteplats eller balkong men jag har ju kanalen här utanför dörren =) Och älven med förresten, åååååh jag älskar att bo i Haga!!!! Sen förflyttade jag mig till älven, vid teatern, eftersom ett par kompisar var där, sen var jag på bodybalance, pluggat lite (STÖÖÖÖÖN) Och nu har jag äntligen ledigt igen. Fast måste snart slå nåt hårt i huvet för jag måste sova, ska vara i skolan klockan åtta i morgon. Sista veckan, sista rycket, på lördag kommer jag hem till Gävle. A, det var min lägesrapport för tillfället. Ruskigt ointressant. Får väl skylla på att det är söndag.
Livet är livet.
Idag tänkte jag en tanke som uttryckligen yttrade sig såhär:
Livet är en gråzon mellan födelsen och livet.
Det låter mörkt, dystert och negativt men det var inte riktigt så jag menade. Och vad menade jag? Ja.......i stunden kanske just så som de flesta skulle tolka det fast egentligen är det inte så jag ser på livet för livet erbjuder möjligheter att upptäcka och uppleva saker bortom det återupprepade vardagslivet, livet är en färd till ställen du på förhand inte kan identifiera och föreställa dig, livet bjuder på både allt från dåligt, via bra till bäst. Jag har aldrig funderat på om det finns någon så kallad mening med livet, jag tänker bara att man måste ta vara till de bra sakerna och göra de sämre till det bästa. I perioder när livet känns pissigt tänker jag alltid att det blir bättre, kanske inte imorgon eller nästa vecka men snart. Och så blir det faktiskt. Sen plums kanske man återfinner sig i ett nytt avgrundshål men man tar sig oftast ur skiten. Just nu håller jag på att distansera mig från en svacka som grundar sig i stress, fan, jag har haft tunnelseende, svettningar, huvudvärk, kramp i magen och ryggen, skakningar och kommit hem från skolan och spytt den sista tiden men nånstans har jag ändå vetat att skiten en dag kommer ligga bakom mig och spänningarna kommer släppa. Livet är inte en gråzon men det är kantat av svackor men samtidigt berikat med fantastiska och otroliga tillfällen, perioder, personer, företeelser.........förgyllt med stora och små saker man måste lära sig att ta vara på för att utöka mellanrummen mellan gråzonerna... Livet är livet.
Nu e jag på krigsstigen.....
Cazzo che rabbia, oggi sono proprio furiosa. Il mondo è pieno di figli di puttane, purtroppo sto scrivendo questo ultimo esame con due di loro. Non é possibile che una persona di un gruppo di tre persone scrive tutto l'esame quasi da sola senza aiuto degli altri ed alla fine deve mettere anche i loro nomi sulla prima pagina. Una volta almeno vorrei che un'angelo custozo mi tenesse sotto il braccio dicendomi che tutto si risolveró, che devo solo aver un altro po' di pazienza. Seccondo me, adesso non c'é nemmeno il minimo di giustizia avanzato per me. Il mondo é contro di me! Non sono nata e fatta per fare i lavori agli altri!!!
En rosa värld full av misär.....
Om jag fick välja just nu skulle världen vara rosa och det skulle lukta liljor ute och mitt hjärta skulle inte kännas tungt som en betongparkering och framförallt skulle jag inte vara så stressad för skolan att jag är två andetag från en kollaps. Det känns som att jag är på väg att få galna ko-sjukan och slaganfall var tredje minut men så kommer jag undan med bara hjärtklappning och lite hög puls. Och en förbannat stökig lägenhet för jag hinner inte städa när jag har så här mycket att göra i skolan. Fast är det rätt att klaga när mängder av människor plötsligt utplånas på andra sidan av världen? Fiskbestånden fiskas ut och havsbottnar förstörs och tonvis med fisk håvas upp i onödan. Vet ni att i Sverige värps ungefär 5 miljoner tuppägg om året som bara krossas just därför att de är tuppar. Och tuppar värper ju inga ägg alltså är de inte värda att leva. Sjukt va? Dessa massinstitutioner av stressade hönor som lever på en yta lika stor som ett A4 för att de ska värpa ägg som bara krossas. Är det rätt tycker ni? Igår såg jag en afrikansk flicka på TV vars mamma dog när hon var nio år och då blev hon dessutom lämnad av pappan. Sen dess har hon fått ta hand om sig själv och sina två yngre bröder. Hon bor i vad jag närmast skulle kalla en hydda och fick normalt bara i sig nån smet på vatten och majsmjöl som inte ens var hälften så tjock som mannagrynsgröt.... Det hon önskade sig mest i världen var att hon och hennes bröder hade ett födelsebevis så de kunde få ut barnbidrag. Det är lätt att gräva ner sig i sina egna bekymmer och tycka att livet känns piss. Oftast går det över efter ett par dagar och känns bättre. Tyvärr är det inte lika för alla.
De sista dvärgarna
de sista dvärgarna var ju blyger och klocker. HUR kunder jag glömma det? Oförskämt av mig. Fast det där om att varje dag skulle vara en dvärg och tvärtom, de lägger jag ner. Det var nog den töntigaste idén jag haft på senare tid. En annan skum idé jag fick idag var när jag behövde en bensträckare så jag drog till konsum och där fick jag hysteriskt glassug och köpte dajmglass. What? Snuskig glass ju. Varför köpa dajmglass när frysdisken bågnar av god glass. Det var konstigt. Alltså, det är väl inget fel på dajmglass egentligen men det finns betydligt godare sorter.
Jag funderar på att bli lite seriösare från och med i morgon. Eller inte. Det är en glamrockare på TV, han inspirerade mig plötsligt till knas. Fast jag tänker ju inte bli som honom. Fast, man kan ju säga att han faktiskt är en väldigt seriös person. Burleskt seriös haha.
