gråzon
Undrar vad det är som gör att det ibland känns så omotiverande att plugga? Egentligen är det ju kul. Fast det är nog när man vet att de närmsta dagarna måste man sitta med näsan i böckerna och livet som det inte är nå kul, ungefär när livet känns som en dimmig gråzon, en lång, rak väg utan slut, ett stort, mörkt tomrum, ett stup där du faller och faller utan att någonsin slå i marken. Ja det är då det inte känns motiverande att plugga för man har inte tid att leva ett vanligt, riktigt liv utanför bokpärmar, anteckningar och en dryg dator. Men det tänker jag skita i en liten stund om ett tag, ska draga iväg och träna, skaka lite på döfläsket som grott nu under den inte längre stundande resan. Öööh men nu tror jag att jag har tappat bort passet igen, det måste vara typ sjätte gången på 4 veckor. Tur att man har koll....
Ja just ja. Jag har ju kaffe hemma. Och extra stark rosenrot. Det är ju risk för att jag kommer kunna koncentrera mig nu.
Men. Det väntar jag lite med så jag får vila lite till =) Just nu önskar jag av hela mitt hjärta att dagens väder var bättre så jag kunde ge mig ut på en riktigt lång joggingrunda, jag är så sugen så jag håller på att dö. Men jag ska ju till mitt sats snart =) Weheee
Åh om 4 veckor är det äggens högtid. Det var min favvo när jag var liten för påsken är gul. Och allt som var fint var gult precis som att allt som var gult var fint. Fin filosofi va? Ät ägg så får du skägg. Gnägg.
Kommentarer
Trackback
