kanelcarin

Jag skiter i guld och pengar

Jag skiter i flickornas längtande famn

Jag skiter i deras sängar

Jag skiter i varmt, jag skiter i kallt

Jag tror ta mig fan jag skiter i allt

Men skulle jag skita pengar och guld

Jag skulle betala all min skuld

Då skulle jag sluta arbeta och slita

Då skulle jag bara sitta och skita

Ok, han spårar väl lite på slutet men när det känns riktigt jääääävligt så kan man skyllla på - kanske var det - Gustaf Fröding. En galning. Förklaringen ligger i att han ju var VÄRMLÄNNING. Oj törs jag gå ut i morgon efter att ha myntat DETTA?? Det kan ju inte gå så långt att jag blir arkebuserad av en uppställd och envist väntande värmlandspluton för att jag sa så????!?? Det var ju på skoj!!! Jag menade ju galen som i "go"!!! Härlig, frigjord, spontan!! Jag som brukar styra mina joggingrundor mot Alsters Herrgård i Frödings ära! Det är sant. Sant sant. Så sant som det var sagt. Sanningens brunn är outgrundlig. Ungefär som att av Jesu blod finns det hur mycket som helst av. Det tappas ju på flaska. Fast jag har inte förstått det där men olika prislappar på flaskorna. Lägre pris, är det lika med att blodet tappats från mindre ädla kroppsdelar? Högre prissiffra=noblare blodansamlingar? Hm. Nu börjar det bli svårbegripligt, tror jag får lägga det här med Jesu blod på hyllan ett tag (men sipprar det inte igenom då?????).