kanelcarin

Killar går bort. Idag känns det som att jag är för manlig utrotning, åtminstone en rejäl utgallring. Jo, för rensar vi upp för mycket är det ju risk att vi drabbas av panikångest i stunder då alldeles särskilda behov behöver uppmärksammas. Utrotning var alltså lite förhastat av mig. Det måste finnas lite av alla tänkbara kön, annars funkar det nog inte. Vi har ju fortplantningen att värna om. Vi säger så här då, jag tycker det borde finnas fler stora, rejäla rekorderliga killar med stora händer och grova armar och som är o-töntiga och o-söndertatuerade på armarna och som, kanske framförallt, tycker att jag är helt förtjusande bedårande. Fast de snubbarna är ju inte uppfunna än så det där lilla "fler" som jag råkade klämma in ett par rader upp kan egentligen uteslutas. 

...una rosa bianca che ti serva per dimenticare ogni piccolo dolore. 

Idag är det söndag precis som alla andra söndagar, veckans värsta dag. Jag har verkligen aldrig tyckt om söndagar och kan nog inte lära mig att göra det heller. Fast idag håller söndag på att konkurreras ut av karlar, de är nog ändå värst idag. Idag är jag bitter. Bitter bitter bitter. Bittermandel. Sitter här o är bitter. Bitter sweet simphony. The bitter end. 

Sono come un pianoforte con un tasto rotto......