kanelcarin

Idag var det en stor dag när jag vaknade och jag tänkte "Idag kommer jag har superflytet". Halv nio började min tenta, 7.50 gick bussen. Så var planerna när jag var hemma. I själva verket gick bussen 8.03 (ops) och tentan började 8.15 (opsopsops) Så det var bara att dra i sporrarna i bussen och skrämma eventuella bilar framför med pistolskott (just det, eventuella, det yrde så mycket sand så jag såg inget) Med en schyst klackspark kunde jag leverera mig själv med 15 minuters försening och med öppna köttsår och håret på ända och ett pärlband med laglösa anhängare  kunde de inget annat med sig än att släppa in mig i skrivsalen och med ansträngda leenden låta mig skriva min lilla tenta. Det tog mig 30 minuter och då kände jag att det var dags att raska över till nån spännande människa och överraska så där på morgonkvisten. Mitt dilemma var att här inte finns nån spännande människa så istället gick jag ut i skogen och täljde till en pinne. Därefter gick jag till bokbinderiet och bad om lite snöre å det fick jag. Av snöre och pinne band jag till en pilbåge och mer spännande än så blir det inte här i karlstad. Eller jo förresten, jag testade ju pilbågen idag när jag var på rusta. Det var ingen bra idè, tänkte att det kanske var tillfälle att interagera med personalen fast efter alla om och men struntade jag i det för jag har ju ingen lust att hamna på kåken. Då måste man ju lyssna på Jailhouse Rock dagarna i ända och det tycker jag känns förlegad. Då går jag hellre under jorden.