kanelcarin

De här sista dagarna kan beskrivas som paradisiska för att använda en överdrift, helvetiska för att bre på åt andra hållet. Så om ni vill ha den exakta och precisa beskrivningen på det föranledda till idag så är det nånstans där emallan. Jag har jobbat vilket är bra. När jag kommer ut från jobbet har jag ett av två möjliga sinnestillstånd. Antingen är jag så flamsig och tramsig att allt är kul eller så är jag skittrött. Titta-inte-på-mig-prata-inte-med-mig-rör-mig-inte-föfaan-trött. Igår var jag på det förstnämnda sättet vilket kanske är att föredra. Då hade jag en enorma äran att få fika med Åsa, Daniel och Emma som rest ända från Tierp. Det var självklart mysigt och skoj och Åsa hade köpt ormskinsleggings vilket jag blev mäktigt imponerad av. Daniel var banbrytare och högg in på en sallad när vi andra tog varm focaccia. Den sköljde han ner med kaffe och 2-8 sockerbitar. Emma pratade mest i telefon vilket var skitirriterande och det fick hon också höra. Då skämdes hon och krömp i storlek i ungefär 5 minuter. Under tiden pratade vi andra om negrer, blinkande kors på taket och kroppsinneboende djur och Daniel hann väl damma av en och annan skröna. Själv blev jag förevigad på kort då jag exponerar mig på mitt mest fördelaktiga sätt. Hänvisar till www.artificialgirl.blogg.se för bild. Åsa brukar annars bara knäppa kort på mat så igår gjorde hon antingen en avvikelse eller så tog hon mig för en bit mat. Ja det var mycket trevligt, mycket trevligt! Jag hann ju dessutom med en bio efter den utsökt trevliga fikan och det här nämner jag endast här på bloggen för att Åsa, Daniel och framförallt TierpEmma ska få reda på vilken film det var. Det var Tvivel, Doubt! Mycket bra. Det blev en djup och härlig analys i bilen på vägen hem som för övrigt korsades av en liten näbbmus.

Oj, de sista dagarna har jag skrivit i början. De SENASTE dagarna menar jag så klart.